måndag 20 november 2017

Hettitiska och Stormgud på Poet på hörn i en Karavan

Nu på onsdag den 22/11 klockan 19.00 deltar jag i ett panelsamtal på Poeten på hörnet i Malmö (Södra förstadsgatan 65B), apropå lanseringen av tidskriften Karavans jubileums- och klassikernummer, där jag medverkar med en kommenterad och inledningsförsedd översättning från hettitiska av texten (eg. texterna, för det är två berättelser) om Stormgudens kamp mot den stora Ormen, en klassiker som heter duga. Kom gärna och lyssna (gratis inträde)! Här finns ett FB-event för tillställningen, där man kan läsa mer!

tisdag 14 november 2017

Murlo-tegel!




Vill flagga lite (nåja, rätt mycket faktiskt) för något storståtligt som skett i den wikanderska familjen. Min far Örjan har nämligen nu avslutat - och publicerat - sin bok om takteglen från den etruskiska siten Poggio Civitate/Murlo, ett publikationsuppdrag som han åtog sig för inte mindre än 43 år sedan (många andra böcker och forskningsprojekt har han publicerat under tiden, I hasten to add)! Men nu är detta hans storverk alltså klart!

Ytterligare två personer förtjänar här att äras - dels Fredrik Tobin, som deltagit med arbete i forskningsprocessen, skrivit bidrag och tagit bilder, och dels min kära hustru Rebecca Bugge, som fungerat som allt-i-allo, skött mycket praktiskt, tagit många bilder (bland annat den vackra omslagsbilden) och agerat bildredigerare. Hyllning till alla som deltagit i detta stora arbete!

Tjo!

måndag 6 november 2017

Leve östsvenskan!

Bara ett litet snabbt hurra för östsvenskan, med tanke på att det idag är Svenska dagen i Finland! Leve de östsvenska målen, och må finlandssvenskan uppmärksammas och hedras både här och där!

torsdag 26 oktober 2017

Kompnier och grdmän

Ni vet den där gamla historien om att man i svenska militära sammanhang någon gång skulle ha förkortat "grodman" som "grdman" - detta som exempel på tänkt militär maskinmentalitet, eller hur man nu skall säga? Berättelsen är sannolikt apokryf (som man kan läsa om här), men jag har faktiskt ett autentiskt exempel på något liknande - från min svärfars småländska soldattorp från 1700-talet. Där finns en skylt som beskriver att detta hör till

"Kongl. Kalmar regemente
Aspelands kompni no 15
Fröreda"


Kompni! Där ni! Bildbevis finns här.

onsdag 25 oktober 2017

Slingrig karavan

Förresten kan jag göra lite förhandsreklam ocdh berätta att jag medverkar med ett bidrag i kommande (november) nummer av kulturtidskriften Karavan. Exakt vad det rör sig om kan vi ju få se när det hela drar ihop sig, men jag kan säga så mycket som att jag har agerat översättare - och att ämnet är något som har tydlig relation till min mer sentida forskning. Något slingrigt rör det sig om, för att vara något mer specifik - och det låter väl aptitretande, eller hur man nu skall säga?

Tidskriften Karavans hemsida kan man för övrigt hitta här, om man är intresserad.

tisdag 24 oktober 2017

Senaste orden

Då är det åter dags för lite "samlade (huvudsakligen) främreorientaliska ord från antika språk". Som en del av er kanske vet lägger jag ofta ut sådana å mitt Twitter-konto, och så samlar jag ihop några här lite då och då. I och med Twitter-ursprunget är återgivningarna på engelska (men jag lägger till språket efter - på swensko). Så här kommer senaste skörden:

Luwili ("in Luwian") [fast ordet är hettitiskt!]

Qbʿ ("hyena") [på den besvärligt svåridentifierade nordvästsemitiska dialekten i Deir Alla-inskriften]

Sanuth ("years") [puniska]

Kapart-/kapirt- (word for a small rodent; of much-discussed etymological origin) [hettitiska]

Fel ("he made", perfect 3rd pers. masc. sing. qal from the root PʿL) [puniska]

Corathi ("I invoked/I invoke" = Hebrew qārāʾṯî, perf. 1 sg qal) [puniska]

s̀s̀w ("horse") [ugaritiska]

Azusantalauna ("to ride", infinitive) [luviska, närmare bestämt hieroglyfluviska]

Anišiwat ("today") [hettitiska]

Ar-oš-av-šše-ne-ve ("of the one which I have given" [give-pret-1sg-nominalizer-suffixaufnahme--genitive]) [hurritiska]

Aika- ("one"). (Mitanni-indiska)

Biryamašda, prob. =/priya-mazdha/ ("with beloved wisdom"), which appears as Vedic Priya-medha [Mitanni-indiskt personnamn]

Biryawaza (prob. = Vedic vīrya-vāja, "he who has the prize of manly valor"). (Mitanni-indiskt personnamn]

Arta-tama (prob=Vedic ṛta-dhāman, "he whose abode is Truth", a bahuvrīhi/exocentric compound) [Mitanni-indiskt personnamn]

Guruparaṃparā ("succession of teachers"). [sanskrit]

Mġy ("to arrive, to come") [ugaritiska]

Anech ("I").[puniska]

ʾiqnʾu ("lapis lazuli", "violet blue", "purple") [ugaritiska]

Teriyalla- ("three-drink") [hettitiska]

Šiptamiya- ("seven-drink, seven-beverage", "drink with seven ingredients [?]") [hettitiska]

Drkt ("rule, dominion, rulership") [ugaritiska]

Nešumnili ("in Hittite", i.e. "in the Hittite language") [hettitiska]

onsdag 18 oktober 2017

Mer Crowley hos Waugh

Det visar sig att det finns mer att lägga till mitt tidigare inlägg om Crowley-referenser hos Evelyn Waugh. Det påpekas för mig (tack till Hans Rosenberg för detta!) att en sådan också finns i Waugh-novellen Out of Depth (1933), som innehåller en figur vid namn Dr Kakophilos (! - här naturligtvis  att förstå som "vän/älskare av det dåliga/onda" snarare än "dålig vän"), en figur som är tydligt Crowley-inspirerad. Doktorn uttalar till och med rakt ut Crowleys stora diktum ur The Book of the Law, den heliga texten för Crowleys religion, thelema: "Do what thou wilt shall be the whole of the law", varpå han får det i thelemiska sammanhang stilenliga svaret "Love is the law, love under will". Intressant att Crowleys idéer flöt runt så mycket i kulturen!

tisdag 17 oktober 2017

Mörka konster i Cefalù

Som en del av er möjligen vet är jag om inte av födsel så i alla fall av extremt ohejdad vana en stor vän av Evelyn Waughs klassiska roman Brideshead Revisited, som på många sätt följt mig genom livet - och likaså av tv-inspelningen från 80-talet, som är och förblir en av det televisionära mediets absoluta höjdpunkter.

Brideshead handlar ju om många saker - klassamhälle, missbruk, homoerotisk undertext, brittiskhet, den gamla aristokratins fall och allmän dekadens - och mest av allt naturligtvis katolsk nådelära, som är det centrala temat i hela berättelsen och går att skönja hela vägen boken igenom (och inte bara i slutet, där det skrivs ut med stora bokstäver, så att säga). Men det finns (i boken, inte i tv-inspelningen) också en lustig referens som de flesta nog inte skulle vänta sig, nämligen en blinkning till ockultisten, magikern, profeten, religionsgrundaren, bryggeriarvingen, bergsbestigaren, poeten, deckarförfattaren och allmänne mångsysslaren Aleister Crowley.

Denna instuckna syftning dyker upp i bokens beskrivning av Anthony Blanche, esteten par excellence, han som stammande reciterar TS Elliots The Waste Land för unga roddare och får symbolisera både den sexuella friheten och brottet med alla konventioner och fungerar som den "grekiska kör" som då och då kommenterar handlingen och nedgör den med sin "kontinentala" cynism. När det räknas upp vilken gränsöverskridande och allmänt utsvävande bakgrund Blanche har skriver Waugh att han practiced black art in Cefalù. Detta är en referens till The Abbey of Thelema, Aleister Crowleys "magiska kursgård" på Sicilien, grundad 1920. Blanche hade alltså - om man får tro ryktena - en gång i tiden varit thelemit! Det ni!


torsdag 12 oktober 2017

Dagens sandhi

... det vill säga konsonantassimilation:

det underbara japanska uttrycket グッジョブ (gujjobu), av engelskans good job. Notera hur den alveolara klusilen d assimilerats till den alveopalatala j! Rena sanskriten! Rent uttalsmässigt sker ju detta även rätt ofta i engelskt uttal av frasen, men först när den flyttas till ett annat skriftsystem och fonologiskt system kommer det upp i ljuset, så att säga.

onsdag 27 september 2017

Humaniorasentenser på nattkvisten

Det handlar inte om att sitta av timmar -
det handlar om att studera.

Det handlar inte om att vända ögonen från "samtiden" -
det handlar om att förstå de historiska strukturer som ledde fram till den.

Det handlar inte (bara) om att mysigt tala om "utvecklande saker" -
det handlar om humanistisk självdisciplin.

Det handlar inte om hjälpvetenskaper till "andra, riktigare vetenskaper" -
det handlar om människans studium av vad som gör henne till människa.

Det handlar inte om utbildning -
det handlar om lärdom, förståelse och skapande insikt.

Det handlar inte om utantillkunskap för att sträva mot tidens anda och vara gammaldags -
det handlar om uppbyggandet av en solid och självklar kunskapsgrund ur vilken slutsatser kan dras och förståelse skapas.

Det handlar inte om "geniala genombrott" -
det handlar om enträget, vetenskapligt slit och arbete.

Det handlar inte om att anpassa sig till trender och rådande ideologier -
det handlar om att förädla tänkandet, vilket låter en se hur även dessa beror av sitt sammanhang.

Det handlar inte om hobbyverksamhet -
det handlar om att räta på ryggarna för det studium som kan befria människans tankar.

Det handlar inte om traditionalism och bakåtsträvande -
det handlar om idéhistorisk ödmjukhet.

Det handlar inte om att dra sig undan i ett elfenbenstorn -
det handlar om tankens arbetsro, och om att kunna lyfta blicken och se var de där förmenta tornen egentligen står.

Det handlar inte om att komma in och som en högdragen general uttala sig om dittan eller dattan -
Det handlar om det skapande som uppstår i dialektiken mellan den studerande och det studerade.

Det handlar inte om "kostsamma utbildningar" ...

Det handlar om humanistisk vetenskap.